Debatt: Ge oss rätt förutsättningar för cirkulära investeringar

Ökad användning av återvunna material kan minska utsläppen och säkra råvaruförsörjningen i Europa, skriver artikelförfattarna från företagsforumet Circular Sweden.

Enligt International Resource Panel har den globala ekonomin fortsatt att bidra till ökad konsumtion av naturresurser, och utan brådskande och samordnade åtgärder förväntas resursutvinningen öka med 60 procent från 2020 års nivåer till år 2060. För att säkerställa framtidens välfärd måste vi därför använda råvaror smartare, inte minst de kritiska råmaterial som riskerar att ta slut.

EU har nu presenterat Clean Industrial Deal, en strategi för att stärka unionens konkurrenskraft och leda den globala övergången till en hållbar och cirkulär ekonomi. Strategin innehåller åtgärder för att förbättra energiåtkomst, minska industrins koldioxidutsläpp och främja cirkulära materialflöden, med målet att EU ska vara världsledande i cirkularitet till år 2030.

Det finns ett behov av fler nationella åtgärder för att övergången till en mer cirkulär ekonomi ska gå snabbare. I flera EU-rättsliga regelverk uppmuntras medlemsstaterna att införa kompletterande ekonomiska styrmedel.

Nyligen publicerade vi inom företagsforumet Circular Sweden en Cirkulär rapport för 2025, som visar hur vi som ledande svenska företag inom olika branscher arbetar för att utveckla cirkulära produkt- och materialflöden. Rapporten belyser våra ambitioner och de investeringar vi gör för att minska avfall, öka återanvändningen och användningen av återvunnet material, samt skapa tjänster och affärsmodeller där resurser används mer effektivt.

Svenska företag har länge varit pionjärer inom cirkulära affärsmodeller. Genom innovativa lösningar för resurseffektiva materialflöden har vi visat att omställning från linjär till cirkulär ekonomi är möjlig. Men för att svenska företag ska kunna fortsätta att utveckla det cirkulära arbetet så krävs det att politiken agerar. Det är enbart med rätt politiska beslut som Sverige kan bli en nyckelspelare i den europeiska omställningen. Därför föreslår Circular Sweden nu följande sju rekommendationer till politiken:

1. Inför krav på design för lång livslängd och återvinning. Regeringen bör driva på cirkulära krav i EU-lagstiftning för att förlänga produkters livslängd och återvinningsbarhet. Även nationellt bör cirkulära designkrav ställas, exempelvis genom ett större fokus på återanvändning och ombyggnad inom Plan- och bygglagen.

2. Inför fler krav på andel återvunnet material i produkter. Kraven bör öka successivt, samtidigt som tillgången på återvunnet material beaktas. Ökad användning av återvunna material kan minska utsläppen och säkra råvaruförsörjningen i Europa.

3. Stärk de ekonomiska incitamenten för ökad cirkularitet. För att skapa en mer rättvis konkurrens mellan primär och återvunnen råvara krävs ekonomiska incitament. Regeringen bör också utreda möjligheter för att stimulera till ökad cirkularitet och återanvändning, som sänkt skatt på arbete, stöd till logistik samt införa reducerad moms på begagnade produkter och reparationer.

4. Utveckla nya kriterier och ge ett ökat stöd för cirkulär upphandling. Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att utveckla fler cirkulära upphandlingskriterier och satsa på tydligare vägledning och informationsspridning. Sverige bör även verka för ökat fokus på cirkulär upphandling vid revideringen av EU:s upphandlingsdirektiv.

5. Stärkt kemikaliekontroll och spårbarhet i värdekedjan. För att förhindra import av otillåtna ämnen och förbättra spårbarheten i värdekedjan behöver Kemikalieinspektionen ges ett förstärkt uppdrag samtidigt som samverkan mellan aktörer intensifieras.

6. Inför frival så att företag kan förädla sitt avfall. Införandet av ett så kallat frival skulle ge företag rätt att utforma egna cirkulära lösningar för sitt avfall, vilket skulle möjliggöra nya investeringar i innovativa och cirkulära materialflöden.

7. Öka resurserna för tillsyn och efterlevnad av produkt- och avfallslagstiftning. För att förhindra att oseriösa aktörer snedvrider konkurrensen måste regeringen avsätta mer resurser i statsbudgeten för tillsyn och efterlevnad av EU:s nya cirkulära regelverk.

Cirkulära lösningar minskar utsläppen, stärker svensk ekonomi och ökar självförsörjningsgraden. Men det krävs handling. Vi uppmanar svenska politiker att stärka de ekonomiska incitamenten för cirkulära investeringar, driva på för skärpta krav och ökad harmonisering inom EU.

• Thérèse Sundberg, hållbarhetsdirektör, Coca-Cola Europacific Partners Sverige
• Annika Kühner, hållbarhetsspecialist, Electrolux
• Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood
• Marcus Hartmann, chef för hållbarhet och public affairs, H&M Nordeuropa
• Johanna Nordell, hållbarhetschef, Ikea Sverige
• Pontus Björkdahl, hållbarhetschef, Svenska Retursystem
• Thibault d´Ortoli, hållbarhetschef Norden, Tarkett
• Anna Graaf, hållbarhetschef, White Arkitekter
• Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna