Marknadens utveckling visar hur brådskande frågan är. Stigande råvarupriser, skakiga leverantörskedjor och ett brännande klimatläge gör det nödvändigt att hålla resurser i omlopp mycket längre än i dag, skriver bland annat Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna och Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood.
Marknadens utveckling visar hur brådskande frågan är. Stigande råvarupriser, skakiga leverantörskedjor och ett brännande klimatläge gör det nödvändigt att hålla resurser i omlopp mycket längre än i dag, skriver bland annat Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna och Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood.
Allt fler konsumenter vill reparera, återbruka och välja produkter tillverkade av återvunna material. Men i dag saknas förutsättningarna för att produkter verkligen ska kunna få nya liv. Det är här nästa stora steg i omställningen måste tas.
Vi vill utveckla produkter som håller längre, går att laga och ingår i cirkulära materialflöden. För att det ska bli möjligt krävs dock att regeringen tar en aktiv och tydlig roll i EU:s arbete med den kommande lagstiftningen Circular Economy Act. Sverige behöver en klar och ambitiös linje för att driva cirkularitet i EU. Om inte, riskerar både konsumenter och företag att hållas tillbaka.
Marknadens utveckling visar hur brådskande frågan är. Stigande råvarupriser, skakiga leverantörskedjor och ett brännande klimatläge gör det nödvändigt att hålla resurser i omlopp mycket längre än i dag. När resurser används effektivare minskar både klimatpåverkan och kostnader – och stärker Europas och Sveriges framtida konkurrenskraft.
Ny lagstiftning måste skapa förutsättningar som gör cirkulära val till det självklara alternativet för både hushåll och företag. När produkter kan återanvändas, repareras och återvinnas minskar utsläppen, beroendet av fossilbaserade råvaror och sårbarheten i globala handelsflöden.
I Sverige förändras konsumtionsmönstren snabbt. En ny rapport från Svensk Handel visar att återbruk och second hand ökar och att allt fler företag satsar på cirkulära tjänster och material. Det är en positiv utveckling som drivs av innovativa företag och medvetna konsumenter. Men politiken hänger inte med och den cirkulära omställningen går fortfarande för långsamt. I dag är det ofta billigare att använda nya råvaror än återvunna, och många produkter designas fortfarande inte för att kunna repareras, återanvändas eller återvinnas.
Det finns också stora skillnader i hur befintlig EU-lagstiftning tolkas, vilket skapar osäkerhet för företag som vill investera i cirkulära lösningar. Ett tydligt exempel är att medlemsländerna gör olika bedömningar av vad som räknas som avfall eller produkt. Det innebär att ett företag i ett land får återvinna ett material och sälja det vidare, medan samma material i ett annat land klassas som avfall och inte får användas.
Först när EU tar fram gemensamma kriterier för när återvunnet material åter räknas som en råvara och harmoniserar regelverket på den inre marknaden kan företag investera och konkurrera på lika villkor. Det behövs styrmedel som gör cirkulära affärsmodeller lönsamma. EU måste införa incitament som gynnar cirkulär design, återbruk och användning av återvunnet material. En välfungerande cirkulär marknad kräver att material kan transporteras dit kompetens och teknik finns. I dag bromsas utvecklingen av onödigt krångliga regler för gränsöverskridande transporter.
Det är också viktigt att kommissionen harmoniserar reglerna för befintliga producentansvar inom EU och att nytt producentansvar införs i dialog med de branscher som berörs. Det finns stora skillnader mellan hur EU:s producentansvar fungerar i olika medlemsländer, vilket är en utmaning för alla företag som verkar i flera länder.
För att Circular Economy Act ska få verklig effekt behöver Sverige driva på lagstiftningen inom fyra områden:
1. Ekonomiska incitament som ökar lönsamheten för cirkulära affärsmodeller.
2. End-of-waste-kriterier – gemensamma regler som avgör när avfall klassas som råvara och kan återanvändas i nya produkter.
3. Enklare och proportionerliga producentansvar.
4. Förenklade transporter för cirkulära flöden mellan EU-länder.
Den nya cirkulära lagstiftningen Circular Economy Act kan bli nyckeln för att nå klimatmålen och stärka Europas råvaruförsörjning. För att lyckas krävs att Sverige inte bara deltar i EU-arbetet utan också lägger tid och resurser på att aktivt driva på en ambitiös systemomställning.
Regeringen behöver driva på utvecklingen mot en ambitiös europeisk strategi som gör cirkulära affärsmodeller till en central del av näringspolitiken. Det är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta skapa jobb, investera i cirkulär teknik och bygga Europa motståndskraftigt i en orolig tid.
Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood
Brita Forsström, kommunikationsansvarig, Svenska Retursystem
Anna Graaf, hållbarhetschef, White Arkitekter
Marcus Hartmann, chef för hållbarhet och public affairs, H&M Nordeuropa
Annika Kühner, hållbarhetsspecialist, Electrolux Hemprodukter
Johanna Nordell, hållbarhetschef, Ikea Sverige
Thibault d'Ortoli, hållbarhetschef Norden, Tarkett
Thérèse Sundberg, hållbarhetschef, Coca-Cola Europacific Partners Sverige
Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna