Att gå mot en cirkulär ekonomi är helt nödvändigt om vi ska lyckas minska klimatpåverkan i enlighet med Parisavtalet och minska trycket på de viktigaste ekosystemen. Med en ständigt ökande befolkning och ekonomi i världen sätts en enorm press på våra gemensamma resurser. Med fortsatt linjära produktions- och konsumtionsmönster kommer bristen på många material att vara uppenbar på sikt.

För att undvika materialbrist i framtiden måste materialen utnyttjas långt bättre, inte minst genom att gå från linjära till cirkulära materialflöden. Det skulle också leda till kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Enligt rapporten The circular economy – a Powerful Force for Climate Mitigation skulle utsläppen från Europas industri kunna halveras med hjälp av mer cirkulära materialflöden.

Debatten hittills har mest handlat om hur avfallshanteringen organiseras. Fokus har legat på att höja återvinningsgraden för olika materialtyper. Men om det som samlas in inte går att göra mycket av så blir den cirkulära ekonomin mest tomma ord. Ett exempel är plastavfallet. Plast är inte ett homogent material och möjligheten att återanvända och återvinna det är helt beroende av dess sammansättning. Sanningen är den att mycket av den plast som samlas in har för lågt värde och den hamnar därför i förbränningsugnen. Ekodesignstrategier behövs för att minska plastavfallet och för att öka både kvantiteten och kvaliteten av återvunnen plast. Likadant är det med många andra material.

Möjligheten till förändring ligger i designfasen. Enligt EU-kommissionen ska vi sträva efter ”ett ekonomiskt system som behåller värdet på produkter, material och resurser i ekonomin så länge som möjligt, och minimerar avfallsgenereringen”. Resurser ska förvaltas väl och användas igen och igen. Men om detta ska kunna ske så måste fokus ligga ”uppströms”, dvs i designfasen. Helt avgörande är hur de produkter – och förpackningar – som sätts på marknaden är tillverkade. Återanvändning, återvinning och återvinningsbara material måste bli normen för både produkttillverkning och byggnation.

Som medlemmar i Circular Sweden arbetar vi aktivt för att driva utvecklingen framåt mot cirkulär design i de sammanhang där vi verkar. Det handlar tex om att designa produkter och infrastruktur med förnybara, återvinningsbara eller återvunna material, att förlänga livslängden, att göra produkter reparerbara och att vid tillverkningen minska spill av material, vatten, energi och kemikalier.

EU har en central roll att spela i utvecklingen mot en cirkulär europeisk ekonomi, främst genom att utvidga EU:s ekodesigndirektiv som hittills mest använts för att öka effektiviteten i energianvändningen hos olika produkter – som tex lågenergilampor, energisnålare hushållsmaskiner och energismarta motorer. Ekodesigndirektivet syftar till att förbättra produkters miljöprestanda under hela livscykeln. Kraven fungerar som ett golv för att fasa ut de allra sämsta produkterna på marknaden och successivt höja ribban. Metoden som används är livscykelanalyser. Utmaningen nu är att ta hänsyn till hela produktens livscykel – och då inte bara energianvändningen - och även sätta krav på teknisk livslängd, materialåtervinning, reparerbarhet, vattenanvändning, utsläpp till miljön och informationskrav kring farliga ämnen.

Både den förra kommissionen och flera medlemsländer i EU har visat intresse att bredda användningen av ekodesign till nya produktgrupper och att innefatta krav på materialanvändningen. Vi uppmanar nu Sveriges regering och våra svenska EU-parlamentariker att aktivt driva frågan framåt. Ekodesignkrav är en omistlig del i arbetet för en övergång till en cirkulär ekonomi. Som grund för detta ligger det faktum att hela 80% av en produkts miljöpåverkan bestäms redan på konstruktionsstadiet. Designvalen är helt avgörande för möjligheterna att återanvända och återvinna ingående material och komponenter när en produkt är uttjänt. Företag som designar för cirkularitet bör därför premieras för detta.

EU:s ekodesigndirektiv behöver omfatta materialeffektivitet i samma utsträckning som det omfattar energieffektivitet. Krav på cirkulär design ska underlätta separerbarhet av komponenter och material så att dessa enkelt kan sorteras, återanvändas och återvinnas. I utvecklingen av EU:s ekodesigndirektiv bör alla olika aktörer i värdekedjan involveras. Ett nära samarbete mellan olika företag behövs för att utveckla funktionella kriterier som säkerställer en utveckling mot alltmer cirkulära materialflöden.  

Klimat- och materialfrågorna hänger ihop och kan inte lösas enbart på nationell nivå. Globala värdekedjor kräver nära samarbete mellan olika aktörer i värdekedjan och gemensamt internationellt agerande. EU är en viktig plattform både som marknadsplats och arena för politiska beslut.  Svenska politiker kan bli långt bättre på att se sambanden mellan klimat- och resursfrågorna och arbeta mer aktivt för minskade koldioxidutsläpp och ett bättre bevarande av värdefulla naturresurser inom ramen för EU:s arbete med cirkulär ekonomi. Att en utveckling mot cirkulära materialflöden enligt ett flertal rapporter därtill beräknas medföra fler jobb och kraftiga ekonomiska besparingar gör att ingen tvekan bör råda om målen för politiken.

Anders Wijkman, ordförande Circular Sweden

Anna Lidström, hållbarhetschef Spendrups Bryggeri

Christina Lindbäck, hållbarhetschef NCC

Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef Tarkett

Eva Karlsson, vd Houdini Sportswear

Felicia Reuterswärd, hållbarhetschef H&M Sverige

Jonas Carlehed, hållbarhetschef IKEA Sverige

Lina Bergström, vd Återvinningsindustrierna

Nazdaneh Yarahmadi, forskningsledare RISE

Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef SSAB

Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood

Minska utsläppen med krav på smartare design

Främja utvecklingen av cirkulära standarder, utvidga EU:s ekodesigndirektiv, och ställ krav på användning av återvunnet material i produkter. Företag samlade i organisationen Circular Sweden presenterar tillsammans med svenska designorganisationer tre förslag för att driva på utvecklingen för en mer cirkulär ekonomi, i Aktuell Hållbarhet idag.

13 jan 2021

Upphandla cirkulärt – om klimatmålen ska klaras

Coronapandemin har tydligt visat hur sårbart vårt samhälle är. När vi blickar framåt bör vi göra det med insikten att klimatkrisen är ett ännu större hot. Offentlig upphandling omsätter nästan en femtedel av svensk BNP och är därmed ett kraftigt verktyg för att ställa om vårt samhälle i resurseffektiv riktning, skriver företrädare för Circular Sweden.

6 okt 2020

Låt den nationella strategin för cirkulär ekonomi bli en viktig del av omstarten

Debatten om en nystart för Sverige efter coronakrisen är i full gång. Det som behövs är en nationell strategi för en cirkulär ekonomi som innebär åtgärdsförslag för hur vi bättre designar återanvänder och återvinner produkter. Det är en nödvändig omställning både för att spara pengar och kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser, skriver medlemmarna i Circular Sweden på Göteborgspostens debattsida i dag.

30 jun 2020

Regeringen behöver lika tuff plaststrategi som företagen

Sverige måste ta fram en plaststrategi med målet att alla förpackningar på den svenska marknaden ska vara återvinningsbara om fem år. Företagen har satt upp ambitiösa mål, nu måste regeringen göra samma sak för hela nationen. Vi behöver plasten mer än någonsin och därför är det avgörande att vi börjar använda den på ett hållbart sätt, skriver hållbarhetscheferna för Ikea, H&M, NCC och Spendrups, med flera på Dagens Industris debattsida 3 februari 2020.

18 feb 2020