De senaste åren har miljödebatten haft stort fokus på plastnedskräpning. I debatten om problemen är det lätt att glömma bort att plast också är ett fantastiskt material som kan bidra med oräkneliga lösningar på klimat- och miljöproblem.

Vi behöver plasten mer än någonsin och det är just därför det är avgörande att vi börjar använda plast till rätt saker och på ett hållbart sätt. Framför allt måste plasten cirkulera bättre i våra kretslopp – utan att tappa sin kvalitet. För att det ska kunna ske krävs politisk styrning.

Vi ser positivt på att regeringen arbetar med plastfrågorna men vi vill se att politiken tar ett bredare grepp om frågorna. Sverige behöver en plaststrategi. Vi behöver mål och konkreta förslag som driver plastanvändningen i rätt riktning.

Circular Sweden har ett antal förslag på vad en svensk plaststrategi bör sätta fokus på. Sveriges forskning och näringsliv tar just nu en rad olika initiativ för att skapa en mer hållbar plastanvändning och det är dags att politiken stakar ut en tydligare gemensam riktning.

En målsättning för Sveriges plastanvändning 2030 bör vara att:

* 2025 ska nära 100 procent av produktionsspill och rena plastflöden från industrin materialåtervinnas.

* 2030 ska minst 70 procent av alla plastprodukter vara tillverkade av förnybar/återvunnen råvara.

* 2030 ska minst 70 procent av allt plastavfall materialåtervinnas eller återanvändas.

En målsättning för plastförpackningar bör vara att:

* 2025 ska alla förpackningar på svenska marknaden vara återvinningsbara.

* 2030 ska minst 70 procent av plastförpackningarna återvinnas eller återanvändas.

* 2030 ska alla förpackningar produceras av förnybar eller återvunnen råvara.

För att klara de här målsättningarna behöver både näringslivet och politiken agera. Innovation och forskning måste stimuleras. Produkter behöver designas så att de kan återanvändas och återvinnas. Andelen återvunnet material måste också öka kraftigt i produkter.

Regeringens utredare av hållbara plastmaterial har tidigare presenterat värdefulla idéer. Dessvärre angav inte utredningen vilka åtgärdsförslag som är mest prioriterade. Vi vill därför lyfta fram fem åtgärder som regering och riksdag bör prioritera framöver:

* Ställ krav på marknaden att på sikt öka återvinningsbarheten och återanvändbarheten, samt andelen återvunnet material i plastprodukter. Kraven bör vara kvantitativa och långsiktiga; marknaden måste få tid att anpassa sig. Detta är något som behöver utredas i samråd med industrin.

* Skapa tydliga incitament för att använda mindre jungfrulig fossil plast. Regeringen bör tillsätta en statlig utredning med uppdraget att föreslå lämpliga styrmedel för en ökad användning av återvunnen plastråvara inom industrin. Förslag som brukar tas upp i debatten är fossil skatt, materialåtervinningscertifikat, investeringsbidrag, märkning, information, designutbildning och massbalanssystem. Det är dags att bestämma vilka åtgärder som leder till en snabb och effektiv omställning.

* Ställ krav vid offentlig upphandling på att produkter ska kunna återanvändas, återvinnas och vara tillverkade av återvunnet material. Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att utveckla kravkriterier för cirkulär upphandling, med fokus på att öka andelen återanvändningsbara och återvinningsbara produkter samt öka användningen av återvunnen råvara.

* Förbättra och förtydliga systemet med utökat producentansvar. Producentansvaret behöver premiera producenter som förenklar återbruk eller återvinning samt använder återvunnet material, exempelvis genom utökad differentiering av avgifter. Regeringen bör också initiera en harmonisering på EU-nivå av producentansvarskriterier och differentierade avgifter.

* Inrätta ett plastkunskapscentrum. Regeringen bör inrätta ett plastkunskapscentrum som sprider kunskap om plast, miljöpåverkan och effekten av olika styrmedel i utbildningssyfte för både industri och akademi.

Flera av oss företag har satt ambitiösa mål och hittat nya lösningar för att cirkulera plast. Axfood och dagligvaruhandeln har redan antagit mål om att alla plastförpackningar ska vara materialåtervinningsbara 2022 och producerade i förnybar eller återvunnen råvara 2030.

H&M och Ikea har satt upp mål om att använda 100 procent återvunna eller hållbara/förnybara material i alla produkter 2030. Tarkett ska omvandla allt fler gamla plastgolv till nya. Spendrups Bryggeri använder 2 500 ton återvunnen plast i pet-flaskorna varje år och går i år över till mer återvunnet material även i annat förpackningsmaterial av plast. Coca-Cola European Partners i Sverige ska nu bli först i världen med 100 procent återvunnen plast i sina pet-flaskor.

Nu vill vi att även regeringen sätter ambitiösa mål för nationen. Inte minst för att Sverige ska kunna nå målet om att bli världens första fossilfria välfärdsland 2045. Plastfrågorna är synnerligen relevanta för både miljö-, klimat-, forsknings- och näringspolitiken.

Vi vill att Sverige tar snabbare steg mot en cirkulär plastanvändning. Nationellt genom att ta fram en plaststrategi med fokus på ovanstående punkter och internationellt genom att driva utvecklingen av EU:s ambitioner och regelverk mer aktivt. En sådan utveckling kommer att minska koldioxidutsläppen och driva på en mer hållbar plastanvändning.

Anders Wijkman, ordförande, Circular Sweden
Cathrine Westerlind, hållbarhetsansvarig, Coca-Cola European Partners
Anna Lidström, hållbarhetschef, Spendrups Bryggeri
Jonas Carlehed, hållbarhetschef, Ikea
Christina Lindbäck, hållbarhetschef, NCC
Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef, Tarkett
Eva Karlsson, vd, Houdini Sportswear
Felicia Reuterswärd, hållbarhetschef, H&M Sverige
Nazdaneh Yarahmadi, forskningschef, plastprodukter, RISE
Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood
Ellen Einebrant, kommunikationschef, Återvinningsindustrierna



Kväv inte det cirkulära arbetet med höjd skatt

Det är obegripligt att vår nya regering väljer att försämra villkoren för de som så uppenbart bidrar till ökad hållbarhet, skrev Anders Wijkman, ordförande i Circular Sweden tillsammans med flera företrädare för den cirkulära ekonomin i Dagens Industri den 14 november.

22 nov 2022

Minska utsläppen med krav på smartare design

Främja utvecklingen av cirkulära standarder, utvidga EU:s ekodesigndirektiv, och ställ krav på användning av återvunnet material i produkter. Företag samlade i organisationen Circular Sweden presenterar tillsammans med svenska designorganisationer tre förslag för att driva på utvecklingen för en mer cirkulär ekonomi, i Aktuell Hållbarhet idag.

13 jan 2021

Upphandla cirkulärt – om klimatmålen ska klaras

Coronapandemin har tydligt visat hur sårbart vårt samhälle är. När vi blickar framåt bör vi göra det med insikten att klimatkrisen är ett ännu större hot. Offentlig upphandling omsätter nästan en femtedel av svensk BNP och är därmed ett kraftigt verktyg för att ställa om vårt samhälle i resurseffektiv riktning, skriver företrädare för Circular Sweden.

6 okt 2020

Låt den nationella strategin för cirkulär ekonomi bli en viktig del av omstarten

Debatten om en nystart för Sverige efter coronakrisen är i full gång. Det som behövs är en nationell strategi för en cirkulär ekonomi som innebär åtgärdsförslag för hur vi bättre designar återanvänder och återvinner produkter. Det är en nödvändig omställning både för att spara pengar och kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser, skriver medlemmarna i Circular Sweden på Göteborgspostens debattsida i dag.

30 jun 2020