De senaste åren har miljödebatten haft stort fokus på plastnedskräpning. I debatten om problemen är det lätt att glömma bort att plast också är ett fantastiskt material som kan bidra med oräkneliga lösningar på klimat- och miljöproblem.

Vi behöver plasten mer än någonsin och det är just därför det är avgörande att vi börjar använda plast till rätt saker och på ett hållbart sätt. Framför allt måste plasten cirkulera bättre i våra kretslopp – utan att tappa sin kvalitet. För att det ska kunna ske krävs politisk styrning.

Vi ser positivt på att regeringen arbetar med plastfrågorna men vi vill se att politiken tar ett bredare grepp om frågorna. Sverige behöver en plaststrategi. Vi behöver mål och konkreta förslag som driver plastanvändningen i rätt riktning.

Circular Sweden har ett antal förslag på vad en svensk plaststrategi bör sätta fokus på. Sveriges forskning och näringsliv tar just nu en rad olika initiativ för att skapa en mer hållbar plastanvändning och det är dags att politiken stakar ut en tydligare gemensam riktning.

En målsättning för Sveriges plastanvändning 2030 bör vara att:

* 2025 ska nära 100 procent av produktionsspill och rena plastflöden från industrin materialåtervinnas.

* 2030 ska minst 70 procent av alla plastprodukter vara tillverkade av förnybar/återvunnen råvara.

* 2030 ska minst 70 procent av allt plastavfall materialåtervinnas eller återanvändas.

En målsättning för plastförpackningar bör vara att:

* 2025 ska alla förpackningar på svenska marknaden vara återvinningsbara.

* 2030 ska minst 70 procent av plastförpackningarna återvinnas eller återanvändas.

* 2030 ska alla förpackningar produceras av förnybar eller återvunnen råvara.

För att klara de här målsättningarna behöver både näringslivet och politiken agera. Innovation och forskning måste stimuleras. Produkter behöver designas så att de kan återanvändas och återvinnas. Andelen återvunnet material måste också öka kraftigt i produkter.

Regeringens utredare av hållbara plastmaterial har tidigare presenterat värdefulla idéer. Dessvärre angav inte utredningen vilka åtgärdsförslag som är mest prioriterade. Vi vill därför lyfta fram fem åtgärder som regering och riksdag bör prioritera framöver:

* Ställ krav på marknaden att på sikt öka återvinningsbarheten och återanvändbarheten, samt andelen återvunnet material i plastprodukter. Kraven bör vara kvantitativa och långsiktiga; marknaden måste få tid att anpassa sig. Detta är något som behöver utredas i samråd med industrin.

* Skapa tydliga incitament för att använda mindre jungfrulig fossil plast. Regeringen bör tillsätta en statlig utredning med uppdraget att föreslå lämpliga styrmedel för en ökad användning av återvunnen plastråvara inom industrin. Förslag som brukar tas upp i debatten är fossil skatt, materialåtervinningscertifikat, investeringsbidrag, märkning, information, designutbildning och massbalanssystem. Det är dags att bestämma vilka åtgärder som leder till en snabb och effektiv omställning.

* Ställ krav vid offentlig upphandling på att produkter ska kunna återanvändas, återvinnas och vara tillverkade av återvunnet material. Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att utveckla kravkriterier för cirkulär upphandling, med fokus på att öka andelen återanvändningsbara och återvinningsbara produkter samt öka användningen av återvunnen råvara.

* Förbättra och förtydliga systemet med utökat producentansvar. Producentansvaret behöver premiera producenter som förenklar återbruk eller återvinning samt använder återvunnet material, exempelvis genom utökad differentiering av avgifter. Regeringen bör också initiera en harmonisering på EU-nivå av producentansvarskriterier och differentierade avgifter.

* Inrätta ett plastkunskapscentrum. Regeringen bör inrätta ett plastkunskapscentrum som sprider kunskap om plast, miljöpåverkan och effekten av olika styrmedel i utbildningssyfte för både industri och akademi.

Flera av oss företag har satt ambitiösa mål och hittat nya lösningar för att cirkulera plast. Axfood och dagligvaruhandeln har redan antagit mål om att alla plastförpackningar ska vara materialåtervinningsbara 2022 och producerade i förnybar eller återvunnen råvara 2030.

H&M och Ikea har satt upp mål om att använda 100 procent återvunna eller hållbara/förnybara material i alla produkter 2030. Tarkett ska omvandla allt fler gamla plastgolv till nya. Spendrups Bryggeri använder 2 500 ton återvunnen plast i pet-flaskorna varje år och går i år över till mer återvunnet material även i annat förpackningsmaterial av plast. Coca-Cola European Partners i Sverige ska nu bli först i världen med 100 procent återvunnen plast i sina pet-flaskor.

Nu vill vi att även regeringen sätter ambitiösa mål för nationen. Inte minst för att Sverige ska kunna nå målet om att bli världens första fossilfria välfärdsland 2045. Plastfrågorna är synnerligen relevanta för både miljö-, klimat-, forsknings- och näringspolitiken.

Vi vill att Sverige tar snabbare steg mot en cirkulär plastanvändning. Nationellt genom att ta fram en plaststrategi med fokus på ovanstående punkter och internationellt genom att driva utvecklingen av EU:s ambitioner och regelverk mer aktivt. En sådan utveckling kommer att minska koldioxidutsläppen och driva på en mer hållbar plastanvändning.

Anders Wijkman, ordförande, Circular Sweden
Cathrine Westerlind, hållbarhetsansvarig, Coca-Cola European Partners
Anna Lidström, hållbarhetschef, Spendrups Bryggeri
Jonas Carlehed, hållbarhetschef, Ikea
Christina Lindbäck, hållbarhetschef, NCC
Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef, Tarkett
Eva Karlsson, vd, Houdini Sportswear
Felicia Reuterswärd, hållbarhetschef, H&M Sverige
Nazdaneh Yarahmadi, forskningschef, plastprodukter, RISE
Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood
Ellen Einebrant, kommunikationschef, Återvinningsindustrierna



Regeringen behöver lika tuff plaststrategi som företagen

Sverige måste ta fram en plaststrategi med målet att alla förpackningar på den svenska marknaden ska vara återvinningsbara om fem år. Företagen har satt upp ambitiösa mål, nu måste regeringen göra samma sak för hela nationen. Vi behöver plasten mer än någonsin och därför är det avgörande att vi börjar använda den på ett hållbart sätt, skriver hållbarhetscheferna för Ikea, H&M, NCC och Spendrups, med flera på Dagens Industris debattsida 3 februari 2020.

18 feb 2020

Ett skifte krävs i designen av produkter

Svenska Regeringen och våra nyligen valda EU-parlamentariker måste driva på för ökade krav på hållbar design av produkter och infrastruktur inom EU. Det är dags att utvidga EU:s ekodesigndirektiv, skriver medlemmarna i företagsforumet Circular Sweden på SvD debatt.

20 aug 2019

Cirkulära materialflöden kan halvera industrins utsläpp

Att klimatet är en ödesfråga råder det ingen tvekan om, men att en mer effektiv användning av olika material kan vara en av de viktigaste åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen är fortfarande okänt bland de allra flesta politiker och näringslivsföreträdare. Nu är det dags att skapa de incitament som marknadens aktörer behöver för att kunna accelerera. Medlemmarna i företagsforumet i Circular Sweden vill att Sverige blir ett internationellt föredöme och aktivt tar täten för utvecklingen mot en cirkulär ekonomi.

24 jul 2018