Regeringen har antagit en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Bakgrunden är insikten om att en mer effektiv resursanvändning kan begränsa vår klimat- och miljöpåverkan avsevärt.
Potentialen är stor. EU:s nya Green Deal betonar att hälften av de globala växthusgasutsläppen orsakas av utvinning och bearbetning av olika naturresurser. En utveckling där vi som samhälle och individer reparerar, återbrukar, återvinner och använder mer återvunnet material förväntas leda till kraftiga utsläppsminskningar.
Trots denna möjlighet att begränsa utsläppen visar en ny rapport från Europeiska Miljöbyrån EEB att utvecklingen mot cirkularitet fortfarande går för långsamt, både i Sverige och i Europa. Det är uppenbart att politiken måste ställa skarpare krav på producenter och konsumenter för att driva utvecklingen framåt.
En nyckelfaktor i sammanhanget är hur produkter och tjänster designas. Produkter behöver utformas för lång livslängd, bland annat genom att vara lätta att återanvända och reparera och genom att vara utformade på ett sätt som möjliggör materialåtervinning när de är redo att kasseras. Enligt studier av blöand annat EU-kommissionen bestäms runt 80 procent av produktens miljöpåverkan redan i designstadiet. Konstruktionen och de materialval som görs i samband med designfasen har avgörande betydelse.
Allt fler företag ser vinster med att utforma cirkulära material, produkter och tjänster. De ekonomiska vinsterna, både för företagen och samhället, är ofta betydande genom ökad användning av återvunnet material, en minskad materialförbrukning, genom att undvika oönskade ämnen, designa för ökad livslängd, samt möjliggöra att produkterna går att reparera, uppgradera och materialåtervinna. Samtidigt är det fortfarande inte lönsamt att agera cirkulärt när det gäller vissa design-, produkt- och materialval. Exempelvis gör det låga oljepriset att återvunnen plast är dyrare än ny och en återanvänd tegelsten kostar betydligt mer än en ny.
Regeringen har lovat att presentera konkreta styrmedel och åtgärder inom kort för en mer hållbar produktion och en utveckling där produktdesignen går mot cirkulära produkter och tjänster. En stor del av lagstiftningen om kemikalier, produkter, avfall och ekodesign regleras på EU-nivå och här behöver både regeringen och svenska Europaparlamentariker agera tydligt och strategiskt. Vi vill presentera tre förslag som vi driver för att utvecklingen ska gå framåt i snabbare takt.
Utvidga EU:s ekodesigndirektiv. Det behövs skarpa designkrav, med sikte på cirkularitet, för ett stort antal produktgrupper. Ett sådant förslag diskuteras just nu inom EU och vi utgår från att Sverige är pådrivande för utökade cirkulära krav. Ett utvidgat ecodesigndirektiv kommer att ge incitament till satsningar både på innovation, infrastruktur och uppskalning av cirkulära flöden.
Främja utvecklingen av cirkulära standarder. Utvecklingen av standarder som understödjer en resurseffektiv cirkulär produktdesign pågår både på global, europeisk och på nationell nivå. Ytterligare produkt- och materialstandarder behöver utvecklas, men också generella cirkulära standarder och sätt att mäta cirkularitet. Det internationella perspektivet är helt centralt, inte minst i relation till utvecklingsländerna.
Ställ krav på användning av återvunnet material i produkter. Ökad materialåtervinning har länge stått i fokus i EU. Men poängerna med återvinning är begränsade så länge det återvunna materialet ej kommer till ny användning. Därför måste krav utvecklas för att öka användningen av återvunna material i nya produkter, till exempel genom stegrande kvotplikter eller tydliga ekonomiska incitament. Detta gäller inte minst för material som inte är lönsamma att cirkulera på marknaden i dag, såsom exempelvis plast, rader av olika byggmaterial och värdefulla jordartsmetaller.
Svenska produkter associeras internationellt med hög kvalitet, innovation och hållbarhet i ett livscykelperspektiv. Både miljöminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan har i olika sammanhang lyft fram vikten av teknikutveckling och innovation för cirkulära lösningar. Utrikeshandelsminister Anna Hallberg har betonat att cirkulära produkter är viktiga för svensk export. Det är bra att regeringen vill premiera och sprida produkter och lösningar som svenska företag har utvecklat och är världsledande inom. Men för att den ansatsen skall få full kraft krävs både en utökad dialog med företagen och större tryck i arbetet kring designfrågor på EU-nivå.
Lotta Ahlvar,
ordförande Design Sweden
Jonas Carlehed,
hållbarhetschef IKEA Sverige
Dag Duberg,
nordisk hållbarhetschef Tarkett
Anna Graaf,
hållbarhetschef White arkitekter
Viveke Ihd,
vd Återvinningsindustrierna
Eva Karlsson,
vd Houdini Sportswear
Anna Lidström,
hållbarhetschef Spendrups Bryggeri
Jonas Olsson,
vd SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign
Felicia Reuterswärd,
hållbarhetschef H&M Sverige
Cathrine Westerlind,
hållbarhetsansvarig Coca-Cola European Partners
Mats Widbom,
vd Svensk Form
Anders Wijkman,
ordförande Circular Sweden
Ellen Einebrant,
verksamhetsledare Circular Sweden