Många förslag på investeringar har presenterats för att möta klimatkrisen, såsom satsningar på järnväg och bioraffinaderier. Många av förslagen är bra, både för klimatet och för att generera nya jobb. Men ett perspektiv borde lyftas fram i mycket större utsträckning – det cirkulära. Linjära materialflöden skulle bytas mot cirkulära.

EU-kommissionen presenterade en cirkulär handlingsplan i mars. Planen innehåller en rad åtgärdsförslag kring hur produkter bör designas, återanvändas och återvinnas. Parallellt med detta pågår arbetet med att ta fram en nationell strategi för cirkulär ekonomi inom regeringskansliet. Vår förhoppning är att den svenska strategin ska bli minst lika kraftfull som den europeiska och leda till en rad konkreta förändringar.

Utsläppen skulle halveras

Att ställa om konsumtion och produktion på detta sätt skulle medföra en kraftigt minskad klimatpåverkan. Enligt en rapport från Material Economics kan utsläppen från Europas industri halveras med mer cirkulära produkt- och materialflöden. Det krävs nu att Sverige genomför åtgärder inom en rad olika områden och att ambitionen är hög. Exempel på vad strategin bör innehålla:

Sverige och svenska företag har särskilt goda förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen internationellt och visionen bör vara att sträva mot 100 procent cirkulära produkt- och materialflöden. Konkreta delmål bör sättas kring produkters livslängd, ökat återbruk samt ökad användning av återvunnet material – allt med syfte att nå målet om ett samhälle där efterfrågan på ändliga råvaror kraftigt reducerats till år 2040.

Inkludera näringsministern

Materialanvändningen har länge setts främst som en fråga för miljö- och klimatminstern. Men frågorna har stor relevans även för näringspolitiken och för Sveriges ekonomiska utveckling. Ansvaret inom regeringskansliet måste därför breddas och omfatta även näringsministern och finansministern. För att betona frågans vikt bör statsministern ta direkt ansvar för strategin och tydligare lyfta fram fördelarna med ett cirkulärt produktionssystem i det internationella samarbetet.

Corona-krisen illustrerar tydligt hur beroende våra nationella produkt- och materialflöden är av andra länder. Utvecklingen av den cirkulära ekonomin måste därför ses utifrån ett internationellt perspektiv och synkroniseras med initiativ som pågår internationellt, inte minst på EU-nivå.

Men återvinningen blir effektiv enbart om de produkter som sätts på marknaden är designade så att ingående material och komponenter enkelt kan återbrukas eller återvinnas.

En viktig del av den cirkulära ekonomin är ökad återvinning. Men återvinningen blir effektiv enbart om de produkter som sätts på marknaden är designade så att ingående material och komponenter enkelt kan återbrukas eller återvinnas. Möjligheten till förändring ligger därför i designfasen. EU-kommissionen eftersträvar ett system som ”behåller värdet på produkter, material och resurser i ekonomin så länge som möjligt, och minimerar avfallsgenereringen”. Helt avgörande för detta är hur de produkter och förpackningar som sätts på marknaden är tillverkade. Längre livslängd, återanvändning, återvinning och återvinningsbara material måste bli normen för både produkttillverkning och byggnation.

Billigare med ny plast

På många områden är det idag billigare att använda nya material istället för återvunna. Till exempel har återvunnen plast i dagsläget mycket svårt att konkurrera med det låga oljepriset. Sammantaget gör prisskillnaderna att många företag avvaktar med investeringar som skulle driva utvecklingen av teknik och nya cirkulära affärsmodeller framåt. Här behöver politiken ge marknaden en skjuts i rätt riktning. En väg att gå vore genom ökade krav på användning av återvunnet material i nya produkter. En annan väg skulle bestå i att introducera ekonomiska incitament, till exempel att slopa momsen på återvunnet material.

För att kunna ställa ökade krav på företagen behövs gemensamma definitioner och standarder för återvunnen plast. Avsaknaden av en internationell standard försvårar idag upphandlingen och kvalitetssäkringen av återvunnen plast. Vi önskar därför att regeringen beslutsamt verkar för en internationell plaststandardisering för att påskynda omställningen.

Prioritera återanvändning

Forskning visar att de konsumentrelaterade klimatutsläppen måste minska med mer än hälften till år 2030 för att uppfylla Sveriges internationella klimatåtaganden. För att möta denna utmaning krävs förändringar i den offentliga upphandlingen. Upphandlingen svarar för nära 20 procent av omsättningen i ekonomin och har hittills utgått från en linjär produktionsmodell. Upphandlingen bör nu inriktas mot resurseffektiva flöden och tydligare prioritera återanvändning och återvinning av material och produkter.

Om vi använder produkter och material mer resurseffektivt kommer sysselsättningen att öka och koldioxidutsläppen att minska. Just nu är det precis vad Sverige behöver. Vi har allt att vinna på att driva de cirkulära frågorna framåt, både nationellt och inom EU.

Anders Wijkman, ordförande, Circular Sweden

Anna Lidström, hållbarhetschef, Spendrups Bryggeri

Cathrine Westerlind, hållbarhetsansvarig, Coca-Cola European Partners

Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef, Tarkett

Eva Karlsson, vd, Houdini Sportswear

Felicia Reutersvärd, hållbarhetschef, H&M Sverige

Jonas Carlehed, hållbarhetschef, IKEA Sverige

Madeleine Nobs, chef hållbar affärsutveckling, NCC

Viveke Ihd, vd, Återvinningsindustrierna

Ellen Einebrant, verksamhetsledare, Circular Sweden

Låt den nationella strategin för cirkulär ekonomi bli en viktig del av omstarten

Debatten om en nystart för Sverige efter coronakrisen är i full gång. Det som behövs är en nationell strategi för en cirkulär ekonomi som innebär åtgärdsförslag för hur vi bättre designar återanvänder och återvinner produkter. Det är en nödvändig omställning både för att spara pengar och kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser, skriver medlemmarna i Circular Sweden på Göteborgspostens debattsida i dag.

30 jun 2020

Regeringen behöver lika tuff plaststrategi som företagen

Sverige måste ta fram en plaststrategi med målet att alla förpackningar på den svenska marknaden ska vara återvinningsbara om fem år. Företagen har satt upp ambitiösa mål, nu måste regeringen göra samma sak för hela nationen. Vi behöver plasten mer än någonsin och därför är det avgörande att vi börjar använda den på ett hållbart sätt, skriver hållbarhetscheferna för Ikea, H&M, NCC och Spendrups, med flera på Dagens Industris debattsida 3 februari 2020.

18 feb 2020

Ett skifte krävs i designen av produkter

Svenska Regeringen och våra nyligen valda EU-parlamentariker måste driva på för ökade krav på hållbar design av produkter och infrastruktur inom EU. Det är dags att utvidga EU:s ekodesigndirektiv, skriver medlemmarna i företagsforumet Circular Sweden på SvD debatt.

20 aug 2019

Cirkulära materialflöden kan halvera industrins utsläpp

Att klimatet är en ödesfråga råder det ingen tvekan om, men att en mer effektiv användning av olika material kan vara en av de viktigaste åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen är fortfarande okänt bland de allra flesta politiker och näringslivsföreträdare. Nu är det dags att skapa de incitament som marknadens aktörer behöver för att kunna accelerera. Medlemmarna i företagsforumet i Circular Sweden vill att Sverige blir ett internationellt föredöme och aktivt tar täten för utvecklingen mot en cirkulär ekonomi.

24 jul 2018